duktigaflickan

Jag gillar ju att resa och vara iväg men denhär gången får jag verkligen säga borta bra men hemma HELT KLART BÄST!!! Är på konferens med jobbet & vill bara hem! Vet inte vad det är med mig idag, känslolivet är som en berg-o-dalbana.. kanske är det graviditeten som spökar? är nu inne i sjätte månaden och det enda jag vill är att gå hem o föda barn!!! Engagemanget för jobbet känns som bortblåst. Kanske naturligt, men redan? Jobbigt att jobba dehär 3 sista månaderna med denna känsla så jag hoppas det är tillfälligt. känner ingen samhörighet m kollegorna, blir irriterad på folk och får inga konstruktiva idéer alls. usch!

försöker just nu peppa upp mig med lite musik sen blir det en bastu på det!

 

wish me luck o lyssna på bästa pepplåten ni med!!!

 

 

frukost.. älskar ju frukost men att äta hyfsat nyttig & framförallt varierad frukost är inte alltid lätt.. det blir ofta samma i långa perioder för mig.. men nu har jag hittat en nykomling på frukostbordet som jag tror får stanna ett tag... så lite variation har jag just nu. Vet inte om den är så nyttig men den är iaf inte supersöt.. smaka vettja :)

 

 

Denna bild orsakade massa  massa kommentarer och startade upp diskussioner om massa annat än det bilden gjorde reklam för på facebook häromdagen. Det är reklam för BHar med extra stor storlek, typ upp till E-kupa eller nåt. Det är såna diskussioner som jag undrar varför jag ens kikar in på eftersom jag vet att de gör mig så j*la less, inte bara på facebook utan på hela mänskligheten, vad är det för fel på folk undrar jag då!! Bland annat föddes diskussionen om kvinnans kropp, hur den var "skapt", om hon var retuscherad osv, och många tyckte att hon var mullig.. fast att hon, åtminstone i mina ögon såg helt normal ut och ganska lik många "vanliga" tjejer. Något som kom upp var också begreppet hälsosamt och huruvida det är hälsosamt att vara då "mullig" som hon, att ha så stora bröst osv.

 

Orkar inte skriva mina kommentarer till folk där men vill bara skriva av mig här att begreppet "hälsosamt" måste väl ändå vara väldigt subjektivt, vem i helvete (ursäkta) kan veta av att se en bild om den personen är hälsosam eller inte. Vem vet om hon tränar, vad hon äter osv. Alla har vi olika kroppskonstitution och att vara smal, muskulös eller vad det nu är allmänheten bedömer som hälsosamt behöver inte alltid vara det som är mest hälsosamt för den personen i den stunden. och vad säger dendär bilden om hur personen mår mentalt? I mina ögon och min subjektiva bedömning av vad "hälsosam" är spelar det ingen som helst roll om jag är grymt vältränad eller smal så länge jag inte har den mentala hälsan med mig. Orsaken till varför jag väljer att träna 5 ggr i veckan t ex är för mig avgörande för om det är hälsosamt eller inte.. är det ett tvång som driver mig, är jag så mån om att mitt yttre ska se ut på ett visst sätt? försöker jag hålla undan min ångest med träning eller förtränga annat jag inte vill tänka på eller ta tag i?... ja så fan att det är hälsosamt då även om det ser ut så på min kropp. Tillåter jag inte mig själv att äta det ena eller det andra någonsin, enbart för att ha en snygg kropp, är det då hälsosamt..?

 

eller är det mer hälsosamt att lära sig att njuta av livet, att kunna koppla av, släppa kontroll och luta sig tillbaka när man behöver det.. och träna/vara rörlig så mycket som kroppen behöver för att "MÅ bra", bli stark osv. För mig är det det sistnämnda.. men tycker att det verkar vara en j**la hysteri kring detta med träning o mat som gör att jag tror det förstnämnda blir mer o mer vanligt tyvärr. Blir riktigt nedslagen när jag läser hur människor "dömer ut" en kvinna bara av en bild, en reklambild för en BH. Och tyvärr är ju detta inte enda gången. blä!

 

 

 

Senaste dagarna har det stressats på jobbet, försökts vila för att bli av med förkylning, grejats o fixats, tvättats o packats.. för att imorse kl 7.15 åka till flygplatsen fulla av förväntan inför Kap Verde-resan som äääntligen var här.. mest spänd av förväntan var nog lilleman som var på ett strålande humör o längtade o tjatade efter att få gå på flygplanet... Ca kl 9 var det äntligen dags, vi satt på plats i planet o väntade, bara 25 min kvar till avgång,,, mmm började redan drömma om första doppet i poolen som kanske kunde bli ikväll.

 

men då, 9.25 när vi precis ska åka så berättar piloten att en ruta har spruckit i cock-pit... och vi får inte flyga!!! Vi måste gå av planet för att invänta besked om hur det ska lösas, de kan inte säga någonting om framtida avgång..

surt surt surt och en liten som börjar gråta såklart. grr... in i vänthallen igen.. fundera på vad som ska hända nu, teorier hit o dit, ska dem laga, blir det nytt plan, kommer vi iväg överhuvudtaget idag osv. Ingen jättetrevlig stämning direkt.

 

En timme senare får vi veta att rutan ska lagas av tekniker som flygs in fr stockholm o personalen måste vila innan de får flyga så tidigast kl 20 ikväll.... okej skönt då kan vi iaf åka hem igen.. Nu är vi hemma, och nyss kom besked om att kl blir 22 innan vi får lyfta :-(

 

så himla uppsluppet o snopet. vad gör man nu liksom?! och en hel semesterdag har man tagit ut totalt i onödan.. för det är inte direkt som att man känner för att ta tag i o göra nåt eller så,, man blir liksom helt handfallen. usch. ska försöka tänka positivt o inte gnälla mer men fasen inte var det såhär man hade tänkt sig starten på resan direkt.. jaja.. hoppas hoppas nu att det vi fick var sista beskedet så att vi om några timmar får säga.. so long!

 

 

 

I bokcirkeln har vi precis läst en bok av Katarina Wennstam som heter "Svikaren", kan verkligen rekommendera denna.. en spänningsroman som verkligen är spännande, och som man streckläser! Vi fick mersmak för författaren så denna gång ska vi läsa en äldre bok av henne, som dock inte är en spänningsroman utan något helt annat. Jag har precis bara börjat men känner att dethär kan bli riktigt jobbig, men även viktig, läsning.. vill rekommendera den också då jag tycker den behandlar ett viktigt ämne som tyvärr inte gått ur tiden ännu trots att boken skrevs i början av 2000-talet.Ser fram emot att diskutera denna när vi är klara med den.. Men nu ska jag inventera pocket-förrådet efter ngn mer lättsmält historia att ta med till Kap Verde på onsdag..

tror att jag behöver nåt för att "väga upp" denna...

 

Jonna, en vanlig tonårstjej, går på fest. Dagen efter är hennes liv förstört. De har kört upp en krycka i underlivet. På stan kallas hon för ”kryckhoran”. Lena blir utsatt för en gruppvåldtäkt. I rättegångsprotokollet står det:. ”Hon hade en kort svart klänning, en orange genomskinlig topp, skor samt behå och trosor på sig.”  Det sexuella våldet har alltid funnits Men har det plötsligt blivit grövre? Har det skett en förändring i inställningen till våldtäkt, hos ungdomar, media, domstolar? Eller är det i själva verket samma urgamla syn på kvinnans – och mannens – rätt som härskar?
    I Flickan och skulden redovisar Katarina Wennstam, kriminalreporter på SVT, ett förkrossande material kring ett antal uppmärksammade gruppvåldtäktsmål. Med lika mycket ursinne som medkänsla berättar hon om de övergrepp som äger rum mitt i vår upplysta vardag.
    Flickan och skulden var en av de mest omdebatterade böckerna under 2003. Boken blev nominerad till Augustpriset och tilldelades flera priser, b la Advokatsamfundets Journalistpris.