Vad är det för fel!!! Ja nu är jag riktigt j**la förbannad... ska lugna ner mig och försöka skriva snällt o fint vad jag menar..
jo, en kurs i kommunikation skulle ges till väldigt många i vårt avlånga land och då talar jag inte om de som jobbar på exempelvis callcenters, mobilföretag osv utan t ex de som är anställda inom kommun & landsting. Vet inte hur många ggr jag blivit illa bemött av sjuksystrar, barnmorskor, läkare etc. Självklart finns det de som är suveräna i sitt yrke OCH i sin kommunikativa förmåga, de har jag också mött.. men dessvärre verkar det finnas fler som bara är duktiga i sin ämneskunskap men inte har någon som helst förmåga att uttrycka empati eller positiv anda i sin kommunikation.
Jag ringde sjukvårdsrådgivningen idag eftersom mitt äckliga halsont kom tillbaka för ett par,tre dagar sen och det förvärrades under dagen idag.. eftersom min son precis avslutat sin penicillinkur för streptokocker så blev jag orolig att jag dragit på mig detta (som jag haft ca 3 ggr senaste året så det är inte så att jag ringer vc vid minsta lilla halsont) Jag förklarade för ssk. som jag pratade med att jag haft jätteont i halsen o varit sjuk för ca 2 veckor sedan, att det blivit lite bättre men att min son sedan fått strept. och medicin.. undrade snällt om hon tror jag blivit smittad av honom och behöver kolla upp det. Ssk. började då prata om att det inte var bra att behandlas med penicillin för ofta o att man inte kan gå o testa sig vid minsta lilla halsont, 3 dgr ont i halsen var väl inget, vårdcentralen skulle bli översvämmad av folk om alla med halsont skulle testa sig osv osv.
WHAT? jag blev så irriterad, för det första - jag vill inte ha nåt j** la penicillin, hade verkligen inte bett om det då min läkare sagt att jag inte bör äta det mer på ett tag för att inte bli resistent... för det andra, 3 dgrs halsont?? missade hon att jag sa att jag haft ont för 2 veckor sen, inte riktigt blivit frisk samt att sonen blivit diagnostiserad med strep.
Nästa grej hon gjorde var att ifrågasätta varför jag ville kolla om jag hade strep eftersom jag ändå inte ville ha penicillin... jag förklarade då att jag gärna ville veta pga smittorisk osv... minns inte ens vad hon svarade på det. Samtalet tog ett abrupt slut o nu sitter jag bara här o är SÅ irriterad, och det är INTE första gången det händer efter ett samtal med sjukvården.
Snälla ni statliga o kommunala chefer, förstå nån gång att lite kommunikations-kunskap inte är att förringa hos era annars säkerligen jättekompetenta medarbetare... ett enkelt Jag förstår eller åtminstone ett aktivt lyssnande där man blir bemött utifrån det man sagt skulle ju inte sitta fel!
Känner ni till den gyllene regeln? Tror de flesta har hört den. Det finns lite varianter av den men i Bibeln står det såhär:
Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. (Matt. 7:12, Bibel 2000)
Jag tolkar det som att vi alltid bör behandla andra såsom vi själva vill bli behandlade. Tänk om vi kunde leva så! Visst är det en utopi men tänk så mycket sårande och sörjande vi kunde komma ifrån.. och så mycket glädje vi kunde skänka varandra!
Ska verkligen försöka anamma denna regel bättre, gör det du med - what goes around comes back around :-)
Detta har varit en ganska händelserik vecka med mycket aktivitet och mycket kul, kanske lite för mycket socialt för nu när det är söndag känner jag mig helt slut! Men... som sagt, en rolig vecka och nu hoppas jag på en frisk vecka som kan fyllas av liter mer fysisk aktivitet och även mental träning och återhämtning, ska verkligen satsa på att ta hand om mig och mitt inre denna vecka.. vet att det kommer bli tufft på jobbet också så det kommer behövas. Ska dock inleda den med nåt som börjar kännas lite läskigt... tatuering imorgon, äntligen återbesök hos söta Kari med förhoppning att mina inspirationsbilder gjort att hon gjort en perfekt skiss... ooo nervöst :-)
En av denna veckas höjdpunkter var ROCK OF AGES, gå och se den gott folk. Vilken feel-good-film, där gick man verkligen från biosalongen med ett fånigt leende och upprymt hjärta, underbart! Enda problemet var att det var svårt att sitta still och vara tyst, så mycket bra musik! Massa amerikanskt klysch- och slisk-kärleks-dalt, men bara så himla nice och lättsett och medryckande.. älskar man dessutom 80-tals-rock så kan det inte bli så mycket bättre, kolla in trailern här och gå och se den :-)
Igår bestämde jag ganska sent att jag skulle jag möta upp en kompis på stan och fick då sitta och hade då ca en halvtimme att döda innan han kunde ses... tog då plats på Slottets uteservering alldeles själv i solen med en öl. Det var så himla skönt att sitta där och bara njuta av solstrålarna som värmde kinderna, se ut över vattnet och höra dess brus. Försökte ta en bild där jag satt men kameran på min mobil är värdelös och det blev inget bra, men delar med mig här i alla fall:
Man kan ju tycka att det verkar tråkigt att sitta själv men det var riktigt skönt att sitta där alldeles allena och bara varva ner och njuta av allt vackert sommar-örebro har att erbjuda. Tänk om stan kunde vara som på sommaren jämt, massa folk och rörelse, glada miner och trevliga restuaranger att hänga på överallt.. och så sol förstås, ge oss mer sol så kommer allt detdär andra av sig självt ju!
Resten av kvällen tillbringades på lilla örebro över ett par öl och ivrigt diskuterande av ditten och datten såsom andlighet, kärlek, sommaren, tatueringar & själva livet :-b så himla nice med sådana spontan-kvällar, och hur ofta hade det hänt en tisdag i november/december!?
Nu räknar jag ned timmarna till kvällens mer planerade aktivitet, förhandsvisning av Rock of Ages.. ska bli så hiiimla kul!
Idag har jag kunnat röra mig lite för första gången på flera veckor, det blev en liten simtur tack vare att mamma var gullig nog att ta hand om min lilla sjukling. Efter att en stor sjukling varit "inspärrad" med en liten sjukling och ensam större delen av helgen var det veeerkligen välbehövligt att kicka igång en liten liten dos endorfiner i alla fall.. Tog det lugnt med tanke på resterna av förkylningen men det var så skönt, njöt verkligen av varje simtag.
Något fysisk aktivitet bidrar till som är oerhört bra är att man släpper tankarna.. det är verkligen medveten närvaro eftersom man går upp så i det man gör... okej simning kanske inte riktigt är så, det är ju så lågintensivt, men jag försöker släppa då också.. njuta av den sköna viktlösheten i vattnet och de mjuka stora rörelserna... men, i boxning eller spinning t ex - där är det bara fullt fokus på att orka och mentalt peppa sig själv och det är så häftigt hur allt annat runt omkring bara totalt försvinner. Det är nog bland annat detta + endorfinkickarna jag saknar så enormt när jag inte får träna... Kan nästan inte förstå hur man kan leva utan träning (även om jag till & från också hamnar i motivationssvackor.)
Tycker också det är grymt häftigt att man i forskning visat att motion har samma effekt mot depression som antidepressiv medicin. Varje frisk dag med möjlighet till fysisk aktivitet borde vi ta emot som en gudalik gåva!
Varning varning, nu kommer ett riktigt j**la depp-inlägg under influenser av PMS och 1,5 veckas förkylning.. så vill du inte läsa neggo-text – sluta nu!
Men.. detta är min verklighet just idag, idag som jag egentligen skulle på en supertrevlig 40-årsfest.. men detta är bara ännu en i den väääldigt långa raden aktiviteter jag fått stryka pga sjukdom de senaste åren.. Så j**la trött på skiten och framförallt att vara så maktlös, kan någon bara säga vad jag ska göra åt detta så gör jag det för jag förstår inte vad jag ska göra och ingen verkar kunna hjälpa mig i frågan.
Jag tycker att jag vilar, jag försöker träna på med min mindfulness & avslappning osv men ändå… om detta kommer utav stressen så.. jag förstår inte, jag upplever mig inte särskilt stressad längre.. eller är det bara kroppen som inte hänger med knoppen? Eller lurar jag mig själv? Blir tokig av detta och googlar på nätet om alla dess möjliga sjukdomar.. har jag feldiagnostiserats, kan det vara ngt annat… och ja, såklart skapar detta stress & så blir jag ännu känsligare för alla satans virus.. suck.
Vad ska jag göra, sluta jobba och isolera mig, inte handla, inte träna, inte träffa andra människor överhuvudtaget, ta min son ur dagis..va f***n. Jag vet att det såklart kunde vart så mycket värre, det kan det alltid, men för mig är detta enormt handikappande, jag kan inte göra de saker jag tycker mest om.
Kanske får hitta andra intressen då, som inte involverar fysisk aktivitet eller kontakt med andra människor – jippie, med andra ord, stryk majoriteten av din personlighet & bli en jävla eremit… spelar stor roll att va frisk då. Ja herregud.. imorgon är en annan dag och förhoppningsvis är jag mer positiv då, men idag,,, ett litet barn som ropar: *tyck synd om miiiig!!!*
villintevillintevillintevillintevillintevillintevillbara INTE vara sjuk nåt mer. fyfaaaaaaaaaaaaaaaan säger jag! Idag är jag hemma med lilleman som också är sjuk och idag är jag INGET bra på att acceptera min situation, är bara så j*****la trött... och idag drömmer jag mig tillbaka:
På Mallorca fann jag pusselbiten till tatueringen jag klurat på.. så i veckan blir det ett besök till Peace street och be att få hjälp med en skiss.. hoppas det blir bra, är jättesugen nu :-)
Inspirationen kom från underbara bouganvillas som växte på Mallorca och som även växer överallt på den gamla ön i mitt hjärta, islas Canarias.. så bouganvillas får bli en del av mitt skinn framöver, titta så vackra...
Tillbaka i vardagen efter en vecka bestående av sol, bad, shopping, härliga utflykter, avkoppling & mycket god mat & dryck... Ett enda fel - det gick för fort!! Vet inte hur många ggr jag sagt till mig själv att en vecka är för lite när man reser utomlands.. men det är alltid svårt att få till mer än så pga jobb, ekonomi eller annat..
Hursom var det en skön vecka och jag lyckades i alla fall koppla av en hel del.. dock blev jag förkyld med riktigt halsont efter halva veckan - igen, hur det nu är möjligt.. men köpte nån riktigt effektiv spansk "hals-spray" på apoteket, törs knappt titta vad den innehåller men höll det onda borta gjorde den i alla fall :-)
När smakar en öl godare än såhär, iskall, i värmen vid poolen...
...eller på stranden som här.. mmm!
Det var första gången på Mallorca för mig men tror inte det blir sista. Fanns mycket att se på, massor av härliga stränder, bra mat och trevliga små byar och annat att besöka. Till det kommer en flygtid på endast 3,5 timme, från Västerås och lätt att få tag i billiga biljetter - perfekt! Dock upplevde jag inte att stället kändes så spanskt.. även om en del platser är "turistiga" tycker jag man brukar kunna känna av den inhemska kulturen mer än jag gjorde här och det var lite trist. Jag älskar ju Spanien med dess kultur; språket, folket, maten, dofterna, musiken m.m.
När jag kommer hem från en resa känner jag mig alltid lite uppsluppen, som att "jaha, det var det..." och så är man tillbaka i vardagen på en sekund och några veckor senare känns det som man inte ens varit borta. Denna gång ska jag verkligen försöka anstränga mig för att behålla känslan lite längre och njuta av alla fina minnen och underbara miljöer som sitter på näthinnan! Som tur är har vi ju hela sommaren framför oss så nu är det bara att hoppas på en fin sådan... annars får man väl boka en resa igen ;-)
